I juni 2025 tog jag och min son med oss kusin och kompis till Norge för en tre dagars vandring som jag varmt kan rekommendera. Låna gärna upplägget så får ni en trevlig, omväxlande och lagom ansträngande upplevelse!
Förberedelser
Träningsförberedelserna inför den här resan blev minimala. Jag och Malte gick några gånger upp för en backe som finns mitt emot vårt hus hemma i förorten och sen var det klart.
Packning och prylar hade vi också det mesta hemma och eftersom vi skulle ha tillågng till bil brydde vi oss inte så mycket om att packa lätt heller. Det enda vi handlade innan resan var några frystorkade måltider och lite snacks, sen var vi klara att resa.
Måndag 16 juni- Preikestolen
Ett tidigt flyg från Arlanda med stopp i Oslo gjorde att vi var i Stavanger redan vid 10 på förmiddagen. Vi hade bokat en bil som var relativt lätt att få ut. Vi hade bokat en elbil (vi var ju trots allt i Norge) och fick en EX30. Packningen fick precis plats och vi stuvade in oss och gav oss iväg. Biltema fick bli första stoppet där vi handlade gas eftersom man inte fick ta med sådan på planet. Vi köpte lite lunch också men sen bar det av in mot fjordar och berg.
Vi tog en färja och fick en fin biltur in mot Preikestolens parkeringsplats. Det tog inte lång tid alls att fara från Stavanger till starten på leden.
Regnet hängde i luften och det var lite molnigt men annars lagom varmt och inte så mycket vind. Vi parkerade och gav oss iväg. Leden var löjligt bra uppmärkt. Samma sherpas som konstrukerade trapporna vid Kebnekaise sist vi var där hade varit här också och anlagt en vandringsled som inte gick att missa upp mot preikestolen. Vi tog några minuters rast vid en sjö efter ca två tredjedelar. Där fick vi se en vandrare med ett barn i ryggsöck ramla handlöst på stigen. Som tur var klarade sig båda bra men barnet skrek som en stucken gris.
Vi vandrade strax vidare och så småningom kom vi upp mot bergväggen mot fjorden. Det kändes i magen när man insåg att vi gick bara någon meter från ett stup på flera hundra meter utan skyddsräcke.
När vi kom fram till preikestolen kunde man inte annat än att imponeras av naturens underverk.
Utsikten och känslan att stå där på klippavsatsen var speciell. Nedanför oss på fjorden cirkulerade ett kryssningsfartyg som från vår position såg ut som en leksaksbåt.
Vi stannade säkert tre kvart på klippan innan vi gav oss ner igen. precis när vi kommit tillbaka till parkeringen öppnade sig himlen och regnet forsade ner.
Ungefär då kom Malte på att han glömt sin regnjacka hemma så vi fick köpa en poncho med norsk flagga på till dagen efter.
Vi satte oss på en bänk och planerade färden lite. Det finns många spännande vandringar man kan göra, bland annat spanade vi in en trappa vid Flörli och så Kjerag förstås som vann tävlingen. Vi valde att åka runt för att slippa fastna på fjorden med båtfärjor som gick för sällan så det blev bilresa den södra vägen runt hela fjorden upp till Haugen längs väg 450 där vi tänkte sova. Vi fick åka färjan tillbaka och sen var det nån timmes bilväg innan vi kom fram. Campingen var väldigt basic men hade ett litet hus man kunde värma mat i som vi ockuperade. Sen blev det till att åka och ladda elbilen och kasta lite macka i sjön, därefter slagsmål med knotten, lite kortspel och sen gick vi och lade oss.
Tisdag 17 juni- Kjerag
Vi vaknade utvilade, men lite knott-bitna, på campingplatsen. Det hade regnat på natten och prognosen utlovade fortsatt regn så vi stålsatte oss för en blöt dag och gav oss iväg.
Blturen till parkeringen vid Kjerag tog ungefär en timme. Det var en fin biltur med många vyer och många får längs vägen. Nästan lika många som de tyska husbilarna som var utspridda på varje platt markfläck bredvid den relativt smala vägen. Trots dåliga tider i Tyskland märktes det inte på husbilarnas storlekar- den ena större än den andra med alltid bara två personer i tornade upp sig mot bergssidorna.
Parkeringen vid Kjerag var stor och fin och efter att ha satt på alla regnkläder vi hade så började vi vandringen uppåt.
Även denna vandringsled var väldigt väl utmärkt. Faktum var att det på första halvan var staket med kättingar längs en stor del av stigen så man kunde hålla i sig vid vått underlag, något vi fick uppleva i praktiken denna dag.
Vi vandrade mestadels inne i moln med bara några hundra meters sikt, men det var ganska varmt och skönt ändå, så det gick ingen nöd på oss. Vi var absolut inte ensamma på berget, trots vädret, men det var betydligt färre vandrare här än dagen innan på Preikestolen.
Mandus gick med stavar och använde knappt de fasta installationerna, han gick nästan alltid bredvid stigen men det gick faktiskt snabbare än för oss andra som gick och höll i oss i kättingarna.
Efter ca en och en halv timmes vandring planade det ut och vi gick sista biten nästan platt. Sista minutrarna till själva Kjeragbolten var det en smal stenig ravin som var lite klurig men den gick bra och snart var vi framme vid den berömda stenen som sitter fastklämd mellan två klippväggar.
Kjeragstenen är väldigt spektakulär och väl värt turen i regnet, men på grund av regnet och att vi befann oss inne i ett moln med ganska dålig sikt så kunde vi inte se hela vägen ner till marken, vilket gjorde att den aspekten saknades av upplevelsen.
Även om det hade varit coolt att känna samma utsatthet som vid Preikestolen att stå bara en meter från ett brant stup på hundratals meter var det en annan känsla nu att bara ha ett grått hav bredvid och under sig. Det var inte alls lika läskigt när hjärnan inte förstod hur långt fallet hade varit om man ramlat ut för kanten. Därför var det inte heller lika läskigt att gå ut på klumpen, men eftersom guiderna nere vid parkeringen sagt att det var halt och lite rullgrus upe på stenen så tog vi det säkra före det osäkra och stannade bredvid den, det blev ändå inte några bra fototillfällen på grund av regnet och dimman.
Vi stannade i en kvart vid rastplatsen och tog lite bilder och åt lite choklad. Det var lite kallt om fingrarna så vi tog på oss vantar (de av oss som hade) och sen gav vi oss tillbaka ner mot civilisationen.
Nedfärden tog betydligt kortare tid utan att vi skyndade oss. En del andra turister hade problem med att bergt var halt och en dam fastnade i en kedja vid marken och utstötte stora vrål för att få hjälp att komma loss. Hennes kompisar kom snabbt till unsättning så hon slapp övervintra på berget. Den tunna engångs-ponchon hade nog inte klarat det….
När vi kom ner hade det regnat igenom många av våra kläder men vi var glada och nöjda med turen ändå. Vi satte oss i bilen och gav oss tillbaka mot civilisationen. Egentligen hade vi tänkte åka på serpentinvägen ner mot Lysebotn, men på grund av vädret så valde vi att återvända mot Stavanger den södra vägen. Vi parkerade vid vår klassiska laddningsplats och värmde lite mat medan bilen fick lite mer energi. Kläderna hann torka lite medan vi åt och snart var vi fit for fight igen.
På väg tillbaka mot Stavanger inspekterade vi två olika campingplatser vilka inte var så fantastiska så vi fortsatte ända in i förorterna till Stavanger innan vi slog läger på en camping i Sandres, en kvart innan Stavanger centrum. Här fanns en stuga man kunde värma mat i och andra faciliteter som var bra att ha efter en regnig dag.
Vi åt middag och spelade lite kort och laddade för morgondagen.
Onsdag 18 juni- Stavanger och låglandsvandring
Onsdag morgon bjöd på sol. Vi åt lite frukost och packade ihop tälten. Sen bar det av in till Stavanger för tt besök i centurm och på oljemuseum. Det var väldigt fint och vi lärde oss allt om utrustning och historien bakom oljeboomen i Norge.
Lunch på en tacorestaurang i centrum och sen hade vi egentligen tänkt åka mot flygplatsen men vi kom på att det var så härligt att vara i naturen så vi bestämde oss för att dra söderut och ta ytterligare en vandring innan vi åkte hem.
Just då kom en stor regnskur, men vi blev inte avskräckta utan gav oss av söderut i vår lilla bil.
Vi hade siktat in oss på en vandring som gick till något som hette trollpikken, men bara efter 30 minuter insåg vi att det fanns väldigt många berg i låglandet och att vi höll på att åka över ån efter vatten.
Sagt och gjort. Vi pekade på ett random berg längs vägen, parkerade bilen och började gå. Det blev en fantastisk liten tur över fina hagar och upp för ett litet men spektakulärt berg. Det var lite blåsigt men en fin tur i fint väder.
Efter utflykten blev det till att ladda bilen igen och sen mot flygplatsen och hem till Arlanda via Bergen.
Middagen intogs på Bergens flygplats efter att vi fått tag på lite varmt vatten i en kaffeautomat. Vi gick all in på frystorkat hela resan (utom lunchen i Stavanger).
Slutord
Den här turen passar alla som vill komma bort några nätter och uppleva lite av det finaste Norge har att erbjuda. Bered er på en utflykt som ni delar med många andra, vill ni gå ensamma är det inte den här turen ni vill göra. man förstår dock varför det är populära vandringsleder när man kommer till målet, så det finns inget mer att säga än att vi var själva en del av folksamlingen!
Det var inte optimalt med elbil då vi var en bit utanför bebyggt område, men med planering funkade det okej ändå.
Ekonomin på resan har jag inte så mycket koll på men parkeringarna vid Preikestolen och Kjerag var dyra, ca 350 NOK, Färjan mot Preikestolen från Stavanger kostade ca 175 NOK. Campingarna var billiga, några hundralappar per natt även fast vi hade tre tält.
